Hur kan jag hjälpa dig?

Case

Forskning om effektivare återvinning

Förbättrad källsortering kan leda till besparingar på mellan 10-35 % i klimat- och energipåverkan. Men för att nå dit behövs en systemförändring för att mer material ska sorteras rätt. Detta är en del av resultatet i forskningsprojektet Tjårven, där Semcon tillsammans med RISE och FTI (som sköter återvinningsstationerna i Sverige) har undersökt hur energianvändningen kan minskas med förbättrade återvinningsstationer utifrån användarens perspektiv.

KundTjårven research project

BranschÖvrigt

KompetenserStrategisk affärsdesignDesign & User Experience

Bakgrund

Det finns flera anledningar till att dagens källsortering inte fungerar optimalt. Bland annat handlar det om otydlighet och okunskap. Forskningsprojektet Tjårven, som fått sitt namn från formuleringen ”Tjänsteinnovation inom återvinning och ur energisynpunkt”, har i ett års tid studerat varför så mycket avfall sorteras fel och vad som krävs för att få fler att källsortera mer och rätt

Utmaningen

En stor del av de återvinningsbara förpackningarna slängs i dag i soporna eller sorteras fel. Det som slängs i soporna eldas upp och får aldrig chansen att återvinnas och blir därför en stor belastning för klimatet. Dessutom leder felsorterade förpackningar till mer tids- och energiåtgång för de aktörer som samlar in materialet från återvinningsstationerna. Med en förbättrad källsorteringsprocess skulle Sverige ha större chans att nå klimatmålen.

En plastförpackning som återvinns kan användas till att göra ny plast, och det halverar klimatpåverkan jämfört med att tillverka en motsvarande förpackning av ny råvara. För papper är energibesparingen 40 % och för aluminium 95 %.

Användaren i centrum

Tjårven-teamet började med att kartlägga systemet för materialåtervinning, gjorde observationer på FTI:s återvinningsstationer och följde med städare ut till stationerna. De samlade också in data genom att intervjua människor som kom till återvinningsstationerna och skicka ut enkäter till boende i närheten. Dessutom rekryterades personer för fördjupade frågeställningar. Teamet valde ut nio teststationer i Göteborg och Örebro för interventioner, med syfte att testa olika idéers påverkan på användarnas sorteringsbeteende.

Semcon utgår alltid från användaren och målet är att designa tjänster och produkter som möter mänskliga behov och beteenden. Tjårven är ett bra exempel på Semcons arbetssätt, som bygger på en designprocess där mycket vikt läggs vid att först förstå problemet.

– Kristina Svahnström, Human Factors Specialist, Semcon

Det visade sig genom plockanalyser från de olika containrarna att mycket material sorteras fel. Ett annat problem som påträffades var att material som inte hör hemma på återvinningsstationerna dumpades där, vilket ledde till extra städning, bortforsling och hantering.

Potential för stor klimatpåverkan

Teamets interventioner, som bland annat handlade om tydligare sorteringsanvisningar, designlösningar på återvinningsstationer, städning och information i hemmet ledde inte till någon större mätbar förändring under de få veckor som det hann testas. Däremot ledde projektets arbete till slutsatsen att en förändring är nödvändig för att klargöra ansvar och avgränsningar mellan aktörer, för att mer material ska sorteras rätt. Teamet kunde också konstatera att en övergripande systemförändring är motiverad, eftersom de beräkningar man gjorde visar på potential för stora besparingar i klimat- och energipåverkan.

Om forskningsprojektet TJÅRVEN

Forskningsprojektet Tjänsteinnovation inom återvinning ur energisynpunkt leddes av Semcon. Övriga parter som deltagit är RISE Research Institutes of Sweden och Förpackningsinsamlingen, FTI. Projektet ingår i forsknings- och innovationsprogrammet Design för energieffektiv vardag som delfinansieras av Energimyndigheten med SVID (Stiftelsen Svensk Industridesign) som koordinator. Projektet TJÅRVEN avslutades i mars 2022.

Ta del av projektets slutrapport på SVID:s hemsida.

See final report

Kontakt

Anders Sundin, Semcon

Anders Sundin

Business Manager

Innovation